Saken är den att jag är långsam och det är ju inte en så smickrande egenskap så jag har inte låtsats om det. Men idag kom baksmällen. Så mycket minns jag faktiskt från fysiken att jag vet att full kraft framåt ger rekyl. Osis för mig bara att jag inte kunde bestämma när.
Hur som helst, efter tårar och besvikelse på mig själv kom jag på att det är lättare på lång sikt att vända på det hela och se livet från den ljusa sidan (tack A för att du pratade film med mig häromdagen). Så nu har ja analyserat och dragit lärdom av misstaget, eftersom det ändå är too late att göra något åt det. Och så har jag ätit en massa choklad för att bli gladare såklart.
Jag känner mig extremt cheesy och hurtig, men skit samma, det är i alla fall bättre än att skämmas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar